Min känslan inför cykelns lilla klinga är hat/kärlek. Lika mycket som jag älskar att peta i den i en jobbig uppförsbacke och få en riktigt lätt växel (ofta för lätt enligt coachen) lika mycket hatar jag att trampa riktigt fort på lilla klingan. Varför undrar nu kanske någon? Jo, på lilla klingan kommer den medelålders cykelfröken till ett läge när hennes ben inte kan trampa fortare och då börjar hon hoppa på sadeln. Och det är INTE kul - iallafall inte för mig! Men, frågar den frågevise varför lägger du inte i den stora klingan då? Mycket bra fråga! Jo, ibland ska jag - enligt coachen - köra ett helt pass på lilla klingan. Och då vore det ju fusk att peta i den stora klingan - och fröknar fuskar inte.
Idag var det dags för ett pass på lilla klingan i min ensamhet. Strålande sol och måttlig vind gjorde det till ett skönt pass. Kom - tack och lov - aldrig upp i "hoppa-på-sadeln-fart", den ligger runt 38 km/h. Däremot blev det en bra runda och jag är nöjd med snittfarten. Bra avstamp inför helgen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar