söndag 29 december 2013

Förkyld tillbakablick på 2013

Årets jullovsförkylning slog till i natt med en "killande" och irriterande hals. Spekulationerna kring orsaken är många:
- tränat för mycket eller för lite,
- druckit för lite vin,
- eller den trista.... som lärare blir man alltid sjuk på lovet.


Men, en dag som denna passar det perfekt att sammanfatta frökens cykelår 2013.

Året inleddes redan i februari på en lånad blå Focus i Spanien. Mandelträden blommade och det gick bra att cykla i kortärmat och kortbent.                                                                                                                                                                    Snacka om superstart på säsongen. Nu ville jag hem och cykla och cykla och cykla.....
Men när vi kom hem,  verkade våren ha stannat i Spanien.                                                                                                                                                         Snön försvann ALDRIG, här hemma och i mars cyklade jag inte ute en enda gång. I april började man våga sig ut på de uppländska slätterna igen. Men, då var inte formen alls speciellt bra!

Trots denna usla start på hemmasäsongen "tvingade" coachen mig att cykla Vårblotet den blåsigaste majdagen i historien. Det var vidrigt jobbigt! Och jag tyckte inte speciellt mycket om coachen och vad jag ansåg om blåst går inte att skriva i en anständig frökens blogg.

För att muntra upp livet lite denna trista och cykelovänliga vår blev jag med tempocykelMr M kom in i mitt liv, på coachens initiativ. Något som jag ångrade första turen, när det blåste och det täckta bakhjulet tog vind. Var helt övertygad om att Mr M och fröken skulle vurpa ned i diket. Men, vi överlevde båda två. 
                                                                                                            Och nu är fröken och Mr M goda vänner och det är faktiskt superkul att "träna" tempo även för medelålders fröknar. Trots blodsmak i munnen och mjölksyra i låren. Fast varje gång jag kör på Mr M brukar jag överväga att stanna och slänga cykeln i diket minst en gång. Men, det är kul!

I juni bar det iväg till Spanien igen och då kom Evo in i mitt liv. Min egen Spanienracer...                                                                                                                                                                                                                                                                                 Tyvärr lyckades jag bli förkyld så Evo och jag fick bara två rundor tillsammans i juni. Trist!

I juli var det dags för årets "utmaning". Coachen skulle på sin årliga tripp till Dolomiterna med Cykeltours och fröken skulle följa med. Gruppresa och Dolomiterna! Det är milsvida utanför frökens bekvämlighetszon vill jag meddela. 

Coachen deltog i ett sexdagars lopp medans fröken fick cykla på egen hand. Ja, ibland hade jag till och med sällskap med någon vilt främmande Italienare på min rundor längs med floden. Absurt!                                                                                                                                                                                                                                             Men, det var inte nog med att detta utan sista dagen deltog jag i loppet. Cyklande i klunga med flera hundra andra cyklister - vilken grej. Klart det coolaste jag gjort.

Väl hemma från Italien började jag våga mig ut på turer med S och Å. De gick inte längre på mitt mumlande om att de cyklar på tok för fort för mig och på tok för långt.                                                                                                                                                                                                                                              Nej, då! De plågade mig i värsta coachen stil. Hm! Tur att de gillar att fika!

Vecka 44 hade fröken träff med Evo igen i Spanien och det blev fantastisk cykling. För första gången i Spanien tvärdog jag inte i varje backe utan det fanns i alla fall lite kräm i benen. Coachen däremot fick åka följebil på grund av en ryggskada så han var liiiiiite kinkig.


Undrar om 2014 kan toppa cykelåret 2013? Frågorna är många:

-Kommer PT styrketräningen att göra mig starkare
-Kommer jag flytta fram gränsen för att tvärdö från 10 mil till 15 mil?
-Kommer Å och S att fortsätta att dra när vi är ute och cyklar? 
-Blir jag snabbare på Mr M?
-Får jag cykla bland mandelträd igen?
-Vilken distans ska jag cykla på Skandisloppet? Och kommer min PT att dra hela vägen runt? Och kommer skolans idrottslärare R att vara med på en vanlig damcykel? (Ryktet säger att han påstår att han kan slå mig...)
-Och vilka frökenmål blir det 2014?

Ja, spännande ska det bli!






fredag 27 december 2013

Jullov - NEJ bootcamp

Normala fröknar med normala män äter troligtvis julgodis, läser böcker, äter mer julgodis, tar en lugn promenad, sover middag, tittar på en film och så vidare på sitt jullov. Lugna och sköna aktiviteter.

Här är det inte riktigt så! Nej, det är träningsläger! Styrketräning och trainer varvas och coachen driver på.

Plågad coach
Idag var planen VILA! Smet till och med iväg en sväng på stan och reafyndade. För att inte "behöva" träna. Det blev ett par coola boots och lite fina underkläder.

Mina icke cyklande väninnor kommer nu att höja på ögonbrynen, om de av misstag råkar läsa den här bloggen, och mumla något om många par skor. Förstår inte alls vad de mumlar om.

Meningen med att smita iväg, var att coachen skulle ha tränat klart tills jag kom hem. Men, icke sa nicke! När jag kom hem hade han precis bytt om. SUCK!

När han sedan svettig och eländig var klar med sitt pass på trainern "råkade" han hitta ett intervallpass som skulle passa fröken perfekt. Tror att han ville plågas lite eftersom han inte var "helt" nöjd med sitt eget pass.

Intervallpass = galet jobbigt

Vad händer?
Jo, jag byter om och kör ett intervallpass med TIO tvåminuters intervaller med en minut mellan samt uppvärmning och nedvarvning (totalt 51 minuter). Det här är inte normalt! Jag är medelålders och fröken ingen träningsnörd.

Vet ni vad det värsta är? Jo, efter ett pass är man så "äckligt" nöjd och glad. GALET!



torsdag 26 december 2013

Coachens trainer = frökens död

Är det här normalt?
Mitt vardagsrum har blivit träningsrum! Idag var det både trainer och rulle i farten - samtidigt! Coachen på rullen och fröken på trainern - snacka om nördar.

Körde passet som jag slet mig igenom dagen före julafton, på den näst bästa frökentiden genom tiderna (lät riktigt tjusigt).

Men, idag började det inte bra! Såg ryggen på mig själv (näst-bästa-fröken) försvinna framför mig i ett rasande tempo. För givetvis hade coachen lagt in den tiden som motståndare.






Nej jag kräks inte!
Utan gör en av F:s bålövningar
Frökens mod på trainern dalade och dalade. Men, jag gav aldrig upp inte ens när "näst-bästa-fröken" ledde med 26 sekunder när det var 4,5 km kvar. Så, helt plötsligt började fröken på trainern att ta sekund efter sekund och till slut var JAG 9 (NIO) sekunder före näst-bästa-fröken i mål.

Fasiken vad jag körde på slutet! Helt olikt hur medelålders fröknar ska trampa. Svetten forsade och jag mådde lite illa, kan det verkligen vara nyttigt?

Nu vill jag påminna alla om att jag inte är tävlingsinriktad och aldrig får horn. Tänk om jag var det också ... himmel vad jag skulle trampa.

onsdag 25 december 2013

Kors i taket - och god fortsättning

"En julros"
Oooooootroligt! Tomten hade inte en endaste liten cykelsak, vikt eller annat sportrelaterat med sig till mig i år. Nej, det fanns till och med ett par "romantiska" örhängen i ett paket (från coachen). Vad har hänt?

Men, jag klagar inte! Hade faktiskt oroat mig för att det skulle dyka upp ett par "tunga" hantlar i ett paket till fröken. Vet att coachen anser att de på 4,5 kilo som jag har är för lätta. Han påpekade det IGEN idag på morgonen när jag körde mitt helkroppspass. "Fröken du borde ha tyngre hantlar..." Hördes från sidan... "...det går för lätt". Ha! Vad vet han om det? Dessa hantlar är precis "lagom" för en medelålders fröken om ni frågar mig.


måndag 23 december 2013

Formen på G?

Rubriken avser inte "julgrisformen" även om den definitivt är på G. Tröstar mig med att rund också är en form som passar medelålders fröknar. Nej, det är cykelformen som avses rubriken.

Coachen har tagit hit sin trainer, på jullov. Idag var det ett pass fröken cyklat tidigare,"Courravaggio Tour" drygt 17 km, som stod på programmet.






Hårt arbetande fröken ben
För att öka frökens motivation la coachen in min tid från november som medtävlare - går händelserna i förväg och meddelar att jag "mosade" novembertiden med 2,29 idag.

Satsade hårt från start och i första lilla stigningen tog jag 30 sekunder på mig själv. Ja ni läste rätt FRÖKEN plockade tid uppför.  Det är uppför det finns sekunder att tjäna. Nedför är det svårt att plocka tid.




Väl i mål hade jag min NÄST bästa tid någonsin på denna sträcka. Det är vad jag kallar en "hjulklapp". Ett litet bevis på att det finns cykelform i kroppen och att låren svarar - kanonkul.


Spanska berg i februari
Stopp tänker vän av ordning! När hade fröken sin bästa tid? Jo, i mars efter en veckas cyklande i spanska berg! Men, de 58 sekunder som saknas till toppnoteringen verkar inte orimligt lång borta.

Coola tjejer som jag trampade till idag!

lördag 21 december 2013

Test!


Testfröken


Idag var det dags för FTP20-test. Inte min idé! Det är coachen som är i farten. Fröken behöver enligt honom en indikator på om formen går åt rätt håll.

Först var det 20 minuter uppvärmning och efter det skulle testpersonen, dvs fröken, hålla max "frökenfart" i 20 minuter - värsta tempoloppet.

Det hela avslutades med fem minuter urtrampning. Vilket var välbehövligt! Efter det fick jag köra F:s bålpass, jobbigt att ha två så kallade tränare. Båda har idéer om vad jag behöver!

Hur det gick? Ja, förutom att svetten rann och pulsen dunkade så överlevde jag. Till saken hör att det inte riktigt är min grej att svettas i mängder och flåsa. Klart överskattat! De sista fem minuterna på maxfarten var grymma! Då stod coachen dessutom och hojtade om att jag borde spurta! Han är inte rädd om livet alla gånger.
Över

Fick ett värde 167 Watt och det ska tydligen vara mitt utgångsläge, för om tre veckor är det enligt coachen dags att göra om testet.

Tro det eller ej....men det var skönt att få en riktig genomkörare på cykeln. Det är ju kul att trampa!

Benen är snabbare än kameran!



fredag 20 december 2013

Lär mig ALDRIG

Stopp - TÄNK fröken
Ibland undrar jag om jag är korkad! Vet mycket väl att jag inte kan prestera utan "bränsle" = föda. Kan säcka ihop på ett par minuter när "bränslet" är slut. Coachen upphör aldrig att förvåna sig över detta och brukat tjata om att "Fröken du borde alltid ha en energibar med dig!" Med alltid menar han på träning, på stan, på konsert osv......

Trots att jag VET detta, hände det idag igen! Frukost kl 6 i morse (en hård macka och en mjuk utan pålägg och ett glas vatten), kl 8 kaffe och ett äpple på jobbet. Sedan blev det avslutningsfika i mitt fall en bulle och tre chokladpraliner vid 10.30. Det var inte nog för att springa med A.

Kollegan A och jag skulle springa i spåret i Rasbo på vägen hem, perfekt inledning på jullovet (var tanken). Vi började jogga vid halv ett, efter ett halvt varv tvärdog mina ben och VÄGRADE arbeta i uppförsbackarna. Nedför och på platten gick det i alla fall att lunka. Mådde konstigt och blev lite yr i huvudet... Totalt blev det trots allt tre km med några gåpauser.

Vid bilen igen "offrade" A en halv banan på mig så jag skulle överleva hem. Är jag dum eller är jag dum??? (Var snälla och svara INTE på den frågan!)

(Ja, F jag körde mitt bålpass när jag kom hem efter att ha fått i mig en macka!)

torsdag 19 december 2013

Massagen - sanningens minut

Igår var det dags att utnyttja jobbets friskvårdscheckar - massage stod på schemat. Själv ordet massage låter trevligt och får mig att tänka på mjuk händer och doftljus! Inget kan vara mer fel! Det här var modellen som skulle lösa upp varje knut som fanns i frökens rygg, rumpa och lår. Kan meddela att det var MÅNGA knutar och att det gjorde ONT.

Massören, som även är naprapat, har behandlat coachen. Osmart av mig att gå dit. Att jag aldrig lär mig att undvika personer som coachen "känner", de hittar alltid på något.

"Du får hälsa coachen att du behöver förstärka musklerna på insidan på låren! Lite trampteknik....."  Hoppade nästan högt på britsen, vid massörens ord. Men, var det nog med detta? Nej och åter nej... jag behöver tydligen lite mer rumpmuskler också.... Det borde jag enligt massören tipsa min PT om.

Stretching
Händer det här er andra när ni går och får massage? Eller är det något som bara drabbar en medelålders cykelfröken att massören delar ut instruktioner om vilka muskler som behövs?

Under dagens styrkepass funderade jag igenom massörens dom och kom fram till: att en fröken med klena muskler på insidan på låren och för lite rumpmuskler behöver inte cykla 167 km på Skandisloppet. Inget ont som inte har något gott med sig!

onsdag 18 december 2013

Officiellt = läskigt

Går man in på Skandisloppets hemsida  finns det en liten flik för bloggar -  där hittar man min blogg. Ja, det innebär precis det ni tror. Fröken ska cykla Skandisloppet.

Den påläste vet att Skandisloppet körs i Uppsala och att det finns tre distanser: 30, 85 eller 167 km. Vilken distans jag ska ge mig på är inte riktigt klart än!

Coachen är nämligen i Italien just då och med honom på distans kanske jag kan få cykla 85 km i lugn och ro. Tänk er vad skönt att glida runt i 85 km en solig majdag - ja för det ska väl vara sol? Det finns väl solgaranti? Arrangörerna måste tänka på att varken medelålders fröknar eller deras cyklar (Miss C) tål regn.

Så här såg det ut i maj i år vid målgången - ser de glada ut?
Nu finns dock risken att coachen inte kommer att tillåta 85 km (har inte ens vågat nämna möjligheten till 30 km högt). Han får medhåll av min PT F. Som genast hojtade "För dig finns bara ett alternativ - 167 km". Va? Var har hon fått det ifrån? Håller hon och coachen på och konspirerar bakom min rygg?

Finns ett STORT problem med detta motionslopp - målgången! Hur sjutton kan man lägga målet uppe på slottsplanen? Vet ni hur jobbigt att det är att cykla uppför slottsbacken? Det är inget för fröknar. Och hur pinsamt skulle det inte vara att behöva kliva av i mitt i backen? Måste dock erkänna att det var skoj att stå där och hojta åt alla bekanta förra året när de slet så svetten lackade. Men, det var då det! Nu måste det väl gå att flytta målet..... fröken ska ju vara med!

tisdag 17 december 2013

Träning - borde hindra julgrisform!

Nej! Jag skulle inte träna idag.... har känt mig lite småkrasslig i halsmandeln och pyttelite snorig i näsan. Men, det har varit en känsla som kommit och gått. Nästan som i februari när alar och andra tidiga träd börjar blomma (=frökens vårallergi kommer igång).

Hm, kanske har jag fått julallergi... eller så beror det på att det aldrig blir kallt, alla mögelsporer och annat elände kan frodas där ute. Lägg till att skolan jag arbetar på ligger ute i skogen och det kanske inte är helt otroligt. Ge mig lite kyla och det här försvinner nog.

Gissa vem som filmar grisen!
Sammantaget gjorde den här ovanligt "logiska" och "kloka" analysen det blev träning idag.

Har ju faktiskt inte tränat sedan i lördags.... Det är MÅNGA dagar sedan och i juletider finns det en risk att fröken antar formen av en julgris om hon inte tränar. Lägg till att det finns de som "tror" att fröken ska cykla Skandisloppet, den 11 maj - LÅNGA distansen 167 km. Galet! Återkommer till detta hemska i en senare blogg....

Träningen gick bra tills det att internetanslutningen gick ned och Spotify tystnade. Träna styrka utan musik! Nej det går bara inte. Fick lov att fixa igång det hela innan passet kunde avslutas - internet ska bara fungera! Så nu har jag tränat och pipit lite - precis som en fröken ska!




lördag 14 december 2013

Real power

Ett
Nej - det är inte min styrketräning som kan beskrivas med Real power. Tror ni det blir ni besvikna. Det är coachen som varit i farten och gjort en spellista åt mig på Spotify, som ska användas när jag kör F:s helkroppspass. Listan är lustigt nog döpt till "Real power".  Vet inte om coachen tyckte att det var den enda riktiga kraften som utvecklades i det här hemmet eller? Har inte vågat frågat!

Listan är testad och godkänd.






Två

Först är det cirka 10 minuter uppvärmning till bland annat favoriterna Street Dogs, måste erkänna att jag är "kär" i deras sångare (inte så frökenaktigt). Blir glad när jag lyssnar på honom, bra start på passet.

Tre
Coachen hade sedan laddat upp drygt 40 minuter riktigt tung musik med allt från Dio, Van Halen till Monster Magnet. Egentligen inte frökenmusik men super bra att träna till. Fast inte blev övningarna lättare. Den "förbaskade" bollövningen med ben och höft är fortfarande vidrig. Däremot börjar marklyften kännas "lite" mer hanterbara.

Som stretchmusik gav coachen mig en ny härlig upplevelse i form av Sarah Blackwood, underbart.

tisdag 10 december 2013

Paket - är inte alltid bra!

I morse låg det där på mitt skrivbord. Ett rött och fint paket, utan avsändare och instruktioner. Klämde lite på det! Frågan var nu var det en julklapp eller ej?

Bestämde mig för eller ej! Står det inte uttryckligt att man inte får öppna förrän på julafton är det bara att öppna! Varför vänta? Finns de som påstår att jag är en nyfiken fröken, förstår inte vad de pratar om. Kan medge att jag är intresserad men det är stor skillnad mot att vara nyfiken.

Men, i det här fallet hade det varit smart att vänta. Det hade skonat mig från att jogga i halka och snömodd efter jobbet idag.

Kollegan A hade varit i farten! I paketet låg dobbar att ha på mina joggingskor - suck! Nu kan jag inte skylla på snö och is längre.

Dobbarna är invigda tillsammans med A. Kan konstatera att det är  jobbigt att springa i snömodd! Fast A har rätt i att jag inte trillade omkull! Vilket jag anfört som argument för att inte behöva jogga fler tisdagar.

Ännu en tisdagsjogg är avklarad i snömodd, dimma och duggregn. Galet! Spädde sedan på det hela med F:s bålpass när jag kom hem. Idioti ....?

Ett råd till er alla där ute! Öppna INTE paket utan avsändare.....det blir "bara" jobbigt!

måndag 9 december 2013

Förväntningar - ve och fasa

Tror bestämt att jag gjort något jag kommer att få betala för i vår! Finns en risk att S och Å inte kommer att låta mig ligga på rulle i vår, efter i lördags!
Cykelkompisarna visade sig
vara lika roliga utan cykel som med!

Coachen och jag hade bjudit hem en del cyklister i lördags. De hade fått en liten cykelgåta som skulle ge dem portkoden - INGEN klarade koden. Alla ringde nödnumret! Oj och oj.... och de ska kalla sig cyklister. De hade inte ens koll på att jag har 27 bak på Miss C.

Under kvällen kom min PT träning på tal - inte bra! För nu tror hela gänget att jag ska bli starkare och snabbare. Vilket i sin tur innebär att förväntningarna på att jag ska dra och hålla de andras tempo ökar. Suck! Det här kan förstöra mina chanser att ligga längst bak i klungan och pipa om att det går för fort och är för långt.

Mot den här bakgrunden är det nu extra viktigt att jag kör mina PT pass. Idag blev det helkroppsprogrammet i ljuset av adventsstjärnan. Kan meddela att inte ens i skenet av den kändes marklyften speciellt roliga. Det är tungt och gör ont! Fast frågan är om inte de så kallade utvecklingsarmhävningarna är ännu värre?

Till mina cykelkompisar från i lördags vill jag säga ha INGA förväntningar i vår. Jag kommer att fortsätta att pipa om att det går för fort och är för långt! Trots allt är jag och förblir en medelålders fröken och sådana blir aldrig snabbare eller starkare.....

fredag 6 december 2013

Yes!

Gammeltrainern dammades av idag och Miss C spändes fast på den. Förra årets plågopass P4 skulle köras för första gången den här inomhussäsongen. Det var med viss fasa fröken klickade i pedalerna för att köra detta wattbaserat intervallpass som slutar på 260 watt.
Coachen dricker öl och jag svettas!

Men, något har hänt. Det är fortfarande jobbigt men inte outhärdligt. Coachen övervakade mitt slit med en öl i handen (så skulle aldrig PT - F- göra), även han konstaterade att något har hänt. Kanske är det möjligt att göra medelålders fröknar starkare?!





Bålövning
Direkt efteråt körde jag F:s bålpass som inte är att leka med. Det får mina bålmuskler att darra, av fasa och ansträngning. Avslutade det hela med stretch enligt instruktion från F.

Det var mitt fredagsnöje! Vi har alla olika sätt att roa oss.




tisdag 3 december 2013

Multisportare?

Nja, det kanske är att ta i att påstå fröken har blivit en multisportare. Men, jag har sportat på mer än ett sätt idag, så helt fel kan det väl inte vara? Eller?

Först joggade jag och kollegan A TVÅ varv runt spåret i Rasbo - ja ni läste rätt TVÅ varv. Det lär motsvara 4,2 km. Inte illa för en person som påstår att hon inte kan springa - dvs den medelålders fröken. Som vanligt lät A mig ligga först och hålla tempot. Sedan påstår hon, att hon skulle springa MYCKET fortare om det inte för att hon har en stoppkloss framför sig. Va! Erbjöd henne att springa ett varv själv för att bevisa detta men se det ville hon inte.

Hemma blev det sedan F:s bålpass - vilket svider i magen. Inte att leka med! Och så avslutade jag med F:s stretching. Va...om inte detta är på gränsen till multisport så....

måndag 2 december 2013

Nytt PT - pass

Idag var det dags för en ny träff med min PT (F). På programmet stod kort genomgång av bålpasset, som jag tydligen ska köra tre gånger i veckan. Det är enligt F så kort och enkelt, bara att köra på!

Efter genomgången var det dags för dagens huvudaktivitet "Helkropp superset" som passet heter. Redan namnet på passet får varningsklockor att ringa i frökens huvud. Superset och medelålders fröken det låter inte som någon lysande kombination.

Passet inleddes med knäböj.  F meddelade att hon inte tänkte tala om hur mycket hon lagt på skivstången - och sedan log hon belåtet. Det var i alla fall definitivt mer än de 15 kg som jag haft på min stång här hemma, före PT livet. Lägg till att F stod och tjatade om att jag skulle gå ned liiiiiite till, och ni förstår att cykellåren fick sig en omgång som heter duga.

Övning efter övning avverkades, F var snäll nog att "bara" kräva två set av varje övning så här första gången. Tack och lov för det. Vill ju kunna skriva på tavlan i morgon också och resa mig utan problem.

Till slut kom vi till enarmspress och enarmsdrag. Kan meddela att det är en övning som inte passar medelålders cykelfröknar. Vinglig och klen, så kan man kort och gott sammanfatta min insats ...

Överlevde till min förvåning även idag och konstigt nog gick jag därifrån glad och avslappnad. Träning är bra för humöret... Men, 15 kg på stången fungerar lika bra för humöret som F:s okända antal, jag lovar. Så F om du läser det här tänk på det till nästa måndag!