torsdag 19 december 2013

Massagen - sanningens minut

Igår var det dags att utnyttja jobbets friskvårdscheckar - massage stod på schemat. Själv ordet massage låter trevligt och får mig att tänka på mjuk händer och doftljus! Inget kan vara mer fel! Det här var modellen som skulle lösa upp varje knut som fanns i frökens rygg, rumpa och lår. Kan meddela att det var MÅNGA knutar och att det gjorde ONT.

Massören, som även är naprapat, har behandlat coachen. Osmart av mig att gå dit. Att jag aldrig lär mig att undvika personer som coachen "känner", de hittar alltid på något.

"Du får hälsa coachen att du behöver förstärka musklerna på insidan på låren! Lite trampteknik....."  Hoppade nästan högt på britsen, vid massörens ord. Men, var det nog med detta? Nej och åter nej... jag behöver tydligen lite mer rumpmuskler också.... Det borde jag enligt massören tipsa min PT om.

Stretching
Händer det här er andra när ni går och får massage? Eller är det något som bara drabbar en medelålders cykelfröken att massören delar ut instruktioner om vilka muskler som behövs?

Under dagens styrkepass funderade jag igenom massörens dom och kom fram till: att en fröken med klena muskler på insidan på låren och för lite rumpmuskler behöver inte cykla 167 km på Skandisloppet. Inget ont som inte har något gott med sig!

2 kommentarer:

  1. Ibland tycker jag lite synd om dig. Måste du verkligen förbättra allting hela tiden? ;)

    SvaraRadera
  2. Tack anonym.... skönt att någon tycker lite synd om mig.... Problemet är att jag har alltför många tävlingsidioter i min omgivning.... :-)

    SvaraRadera