tisdag 10 september 2013

Vilken dag!

Det har varit en bra dag. Först en föreläsning på skolan av Paolo Roberto. Han visade sig var en bra föreläsare, det kändes som han nådde eleverna med sitt budskap om att VÅGA kliva ut ur boxen ibland även om det känns läskigt. Måste erkänna att budskapet även berör medelålders fröknar eller som coachen brukar säga ..... "ut ur bekvämlighetszonen fröken".

F kravlar runt lite.....
Sedan blev det cykling med F (fd elev) och Kollegan som precis köpt sin första racer. Vi fick till en härlig runda på 48 km,vilket var det längsta kollegan cyklat hittills (gissa om hon var nöjd).

Turen inleddes med en äkta spd-vurpa av F, som såg lite snopen ut där hon låg och kravlade. Hon kom dock upp på cykeln igen och sedan höll vi bra tempo till Österby, anförda av mig. I Österby blev det en "liten" fikapaus innan det var dags för MOTVINDEN hem.

F och kollegan var helt överens om att jag förväntades dra dem hem i motvinden.  Hm - de kan inte ha haft en aning om att jag, som medelålders fröken är van vid att få ligga bakom. Tog i alla fall täten och hoppades att de skulle pipa eller klaga så att jag fick en anledning att stanna till. Tror ni det hände?! Nej, det var skrämmande tyst bakom mig.
Nöjd kollega på ny cykel

Väl tillbaka berätta F att hon fått mjölksyra. Kollegan hade domnat av i händer och fötter och fått slita rejält. Dum som jag är frågade jag "Varför sa ni inte till?" Båda två tittar på mig som jag är en idiot! Och sedan säger de att de i princip hellre dött än bett mig sakta ned. Va?? För mig som medelålders pip- och gnällfröken är det helt obegripligt.

Båda verkade glada och nöjda med rundan trots att jag tydligen plågat dem.... och ville cykla med mig IGEN! Konstigt!

Måste avsluta med att erkänna att det kändes lite gott i frökenhjärtat att jag orkade dra dem runt utan alltför stor ansträngning, till och med motvinden gick ok. Fast det tänker jag INTE berätta för coachen.

6 kommentarer:

  1. 4.8 mil å fika ????????

    SvaraRadera
  2. Johnny - jag vet!!! Upprörande... Tänk på att kollegan var total nybörjare. Nästa gång tvingar jag henne att cykla sex mil om hon ska få någon fikapaus :-)

    SvaraRadera
  3. Sorry om jag stört era regler beträffande cykelpremiering. Men ni ska veta att jag före dagens tur hade cyklat totalt 8 mil i mitt LIV på racer!Idag visade Eva att hon är en pedagog av stora mått. Hon fick mig att gilla sportens utmaningar och för det krävs både hot och mutor.
    Kollegan

    SvaraRadera
  4. 48 km är väldigt långt om man inte cyklat längre sträckor förut.

    Jag skulle säga att 10-20 km är mycket mer lagom för ovana cyklister. Och öka sträckorna från det. Cykling ska vara njutbart och inte ett slit.

    SvaraRadera
  5. Härligt Eva! Vinden igår var inte att leka med, jag ledsnade helt på den i höjd med Örbyhus och vände hemåt, fast jag var ju ute ensam =)

    Med vänlig hälsning
    Fritz

    SvaraRadera
  6. Markku S - i min värld är cykling både njutbart och ett slit :-) Det är det som gör det till en perfekt träningsform.

    Fritz - tack! Hade super trevligt sällskap bakom ryggen vilket gjorde det lättare än om man är helt själv.

    SvaraRadera