Cykling och skolgympa

Vad kan cykling och skolgympa ha gemensamt undrar säkert mer än en läsare. Svaret är kort och gott - ingenting. Däremot påverkar min skolgympa för drygt 30 år sedan min cykling vissa dagar! Jo, det är sant.

Medelålders cykelfröken - med skolgympakänsla

En dag som idag, när kroppen kändes så där, vinden inte var att leka med och jag fortfarande känner mig slut efter vårterminen slår skolgympan till på cykelrundan! Allt självförtroende försvinner och jag blir sämst i hela världen (ja ska det vara så ska det vara rejält). Och när jag blir sämst i hela världen blir jag ledsen!

Coachen - var nog alltid bäst på skolgympan

Vad har detta med skolgympan att göra  - undrar vän av ordning? Jo, jag och skolgympan gillade aldrig varandra. Jag kände mig jämnt dålig, klumpig och fel på skolgympan. Var helt enkelt inte bra på det där med sport.

Och en dålig dag som idag kommer "skolgympakänslan" tillbaka.... Känslan av att vara dålig och inte klara något. När då coachen lite försiktigt råkar fråga om min kropp inte riktigt känns OK idag så hör mina öron - FRÖKEN DU ÄR DÅLIG! Skolgympakänslan slår till!

Lägg till att coachen som vanligt bryter vinden utan problem, knappt verkar ta i alls och så fort han trycker till lite försvinner han x antal meter framför mig. Han var nog alltid BÄST på skolgympan.

När jag så kommer hem och laddar ned dagens runda har denna medelålders cykelfröken på något konstigt sätt lyckats snitta 27.8 km/h med en relativt låg medelpuls på en drygt 47 km lång cykelrunda. Hur fasiken gick det till? Kanske är skolgympakänslan lite fel....