måndag 25 november 2013

Vikter, vikter och åter vikter

Idag var det dags för det jag både längtat efter och fasat över. Första träningspasset med PT (F). F var på strålande humör när jag dök upp - verkade läskigt glad över att få träna en medelålders fröken. Efter tio minuters uppvärmning på en motionscykel (kändes tryggt) var det dags för dagens program "Helkropp station".

De första två övningarna fick mig helt ur mental balans. Jag är en klen medelålders fröken, i själ och hjärta har jag vetat att det är så. Nu visade det sig att F ansåg något helt annat! Det skulle vara 30 kg skivstången och hantlarna var på 6 kg respektive 4 kg. Hon (F) tycktes inte förstå att fröknar har max 15 kg på en skivstång och gärna hantlar på 2,5 kg. Nej då! Mina lama protester om klena medelålders fröknar hörde hon inte ens....


Före... två små söta vikter....
Det värsta är att på något sätt genomförde den här medelålders fröken alla övningarna med de vikter F envisades med. Och inte nog med det... resten av programmet klarades också av.  Nu verkar det inte som jag kan skylla på att jag är klen i alla situationer - suck!

Väl hemma berättade jag  för coachen om vikterna, ganska korkat av mig. Han fick sin värsta "vad var det jag sa min". Och dessutom säger han "Jag är inte förvånad." med ett klart överlägset tonfall. Tror nästan han himlade lite med ögonen också...

Efter . många läskiga vikter.
Nu är mer/fler vikter inköpta till min skivstång och mina hantlar. Helt plötsligt har min i vanliga fall så nätta och söta skivstång blivit bullig och lite tuff.  Vart är världen på väg? När en medelålders fröken köper vikter och tycker det är kul att träna med en liten energisk PT?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar