Herr J testar vägen med uppriven asfalt! |
När vi kom till Vendel blev det stopp - asfalten var uppriven. Tvärnit och rådslag - vad gör vi nu? Från lokalbefolkningen fick vi reda på att det rörde sig om en 3 km lång sträcka. Inte bra!
Stopp för att bestämma hur vi ska ta oss vidare |
Vi fick tips om en annan väg - som skulle vara asfalterad hela vägen! S tar åter igen täten och vi rullar på i bra tempo tills det helt plötsligt blir grusväg! Utan förvarning! Jag tycker INTE om grusväg!! Men, nöden har ingen lag.... vi hade ju redan åkte en massa extra km och fikat började kännas allt viktigare. Det fick bli cirka 5 km grusväg.
Först efter 68 km var vi framme vid fikat - galet! Ingen i gruppen tycktes förstå att jag är en medelålders fröken som inte orkar vad som helst. Tur att bullen var super god!
S ser oförskämt pigg och glad ut |
Störst macka ! |
På hemvägen kom MOTVINDEN! Nu kompenserade S för att han drog ut oss på mystiska vägar på ditvägen. Han låg som ett lok längst fram och drog. Herr J låg en stund på S:s hjul men valde att glida ned längre bak i kön, så det blev jag som fick uppgiften att hålla S:s hjul. Här hade jag liiiite nytta av alla mil jag legat bakom coachen och lidit!
Det blev totalt 114 km idag, med ett snitt på 28,4 km/h i timmen, trots att det inte gick fort på grusvägen. Och innan start lovade herrarna en lugn och behaglig "liten" fikarunda!! Ja, vem ska man lita på?
Grymt! =)
SvaraRadera//Fritz
Och det var kul också men säg det inte till "grabbarna"!
SvaraRadera