|
Vackert väder |
Som medelålders cykelfröken med en rejält utvecklad
motvindsallergi borde jag vara extra försiktig och vaksam innan jag ger mig ut och cyklar. Men, idag
lät jag
mig luras av:
- det helt otroligt vackra vädret
- att sommartemperaturen i luften gjorde att "vinden" i stan kändes som ljumma smekningar
- ett mail från en kompis på som jag fick på förmiddagen där det stod " Stekhett ute i solen, blåser inte!!"
Kom hem från skolan och bytte raskt om
utan att kolla flaggorna innan jag gav mig iväg. Insåg snabbt att visst är vädret otroligt vackert
MEN vinden som i stan kändes som en ljum smekning var inte rolig att kämpa mot. Och vad min goda vän
druckit innan hon skrev mailet på förmiddagen det kan man verkligen fråga sig!
|
öppna fält = mycket vind |
Vägrade att få ännu en runda under skamgränsen utan slet som en liten slav i vinden.
Rundan blev svettig och jobbig. Dessutom fick jag syn på en
orm som ringlade sig över vägen - då höll jag på att hamna i diket. Ormar och medelålders cykelfröknar ska hållas lååååångt från varandra. Helst ska de aldrig mötas. Blev
utskälld av några hundar, kacklad på av några ankor och sedan hade hästarna i en hage lite åsikter om min framfart. Många upplevelser från djurriket blev det!
Uppvisade
alla tecken på motvindsallergi under rundan med hög puls och så vidare, men
klarade tack och lov skamgränsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar