|
Utsikten från slottsbacken |
Idag har jag varit
cykelpublik. Skandisloppet med många
duktiga tävlingscyklister har avgjorts i Uppsala. Men, det har även varit ett
motionslopp med tre distanser, 167 km, 80 km och 30 km. Målgången i motionsloppet är uppför
"slottsbacken", en riktigt rejäl stigning
. Där stod jag och
roade mig med att titta på alla motionärer som
slet sig uppför backen. Jag var nöjd att jag inte behövde ta mig uppför backen själv på cykel - efter 166 km.
|
F - trycker sig upp |
Den första jag får syn på när jag kommer till backen är Å som
står i pedalerna och
trycker sig uppför backen på en
tung växel. Skriker
glatt till honom att
öka tempot - om blickar kunde döda skulle jag inte sitta här och skriva det här kan jag meddela. En liknande
blick fick jag från F som kom lite senare uppför backen på lika tung växel. Det visade sig att båda dessa herrar haft problem med sina växlar och inte lyckats få i lilla klingan - den behövs definitivt uppför slottsbacken!
|
Snyggast! |
Snyggast i motionsloppet var Ride of Hope gänget som jag faktiskt var inbjuden att cykla med - tack Gary! Men, jag var lite
feg....167 km är
lååååååångt utanför en medelålders frökens bekvämlighetszon. Gissa om coachen bråkat på mig för detta!
Coachen själv då undrar säkert en del - varför trampar inte han motionsloppet idag. Jo, för att han
åter igen är på väg till
Italien för att cykla.
Fördelen med detta är att nu kan jag
"mes" träna i 10 dagar om jag vill. Ingen kan bråka på mig.
Nackdelen är att jag inte har någon servicetekniker!
|
Eliten på sjunde varvet |
|
Gick fort när eliten åkte förbi |
|
Rejäl lutning i kurvan |
Två saker: Du såg inte på alla motionärer :-(
SvaraRaderaSen det är inte för långt för en fröken dessutom var farten under frökenfart :-)
Nej - jag erkänner Johnny jag såg inte alla motionärer :-)
SvaraRaderaUnder frökenfart;-) Nu förstår jag inte ;-)