 |
Snigel fröken |
Idag hade en
snabb snigel lätt vunnit över den medelålders fröken - på den
usla runda som hon presterade. Strålande höstväder borde ha inspirerat till
stordåd men kroppen kändes
tung och
seg -
hm nu fick frökenhjärnan en
fruktansvärd tanke .... tänk om det beror på att jag är
TUNG. Lägg till att hjärnan inte var med. Den gick på
autopilot, allt snurrade runt i den som
inte hade med cykling att göra. Det där med att
ta i lite till fanns helt enkelt inte.

Som om det inte var
NOG med en
usel runda blev jag dessutom ertappad som
"smitare". Tidigare i veckan hade S och Å
bjudit in till
fikatur idag. Jag svarade att det var
rehabcykling med coachen som gällde idag.
I morse var coachen
totalt ledbruten och cykling var det sista han borde ägna sig åt.
Nu skulle fröken kunna ansluta till S och Å tänker alla vakna läsare....
Men, de skulle starta
sååååååå tidigt och dessutom har
båda två utvecklat lite
"coachentendenser" - det vill säga
plåga fröken i backar och annat. Så jag gav mig iväg
själv, lite senare för att få lite lugn och ro.
Möter efter någon mil S och Å som redan hunnit fika!
Gissa om de hade en och annan åsikt om frökens val att cykla själv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar