Fem veckor på raken

För femte veckan på raken klev jag in på handikapptoaletten på jobbet som en vanlig fröken och kom ut som "sportfåne". Detta måste numera börja betraktas som en vana. Kollegan A har dåligt inflytande på mig - springa en gång i veckan jag som är cykelfröken - inte bra!

Åter igen stannade vi på hemvägen, i Jälla, och sprang ett varv - trots riktigt ruskigt höstväder. Men, just under vår runda tittade solen fram genom molnen och lyste på spåret, så att alla gula löv lyste som guld. Undrar om det var ett tecken från en högre makt? Och i så fall var det ett förebud om att det vi sysslar med är galet och kommer att straffa sig eller var det en belöning för att vi ger oss ut? Hm!